Kapitel 13 - Dreams Come True

Jag kunde känna att när han sa ordet aldrig så tryckta kan mig närmare sig. Även om jag inte trode det var möjligt. Vi stod och kramades i några minuter tills jag kände att Harry försökte att få ögonkontakt med mig. Jag kollade in i hans ögon och såg hur hans ansikte började att närma sig mitt. Han stannade när vi bara var nån centimeter ifrån varandra. Han kollade in i mina ögon en sista gång innan han stängde ögonlocken och raderade det lilla mellanrummet som fanns mellan våra läppar. Jag kände hur hans läppar masserade mina försiktigt och jag bersvarde kyssen.






Vi blåste ut alla ljus när vi hade dansat klart och sedan så började vi att gå tillbaka. Hand i hand.
- Alla andra saker då. Ska vi bara låta dem stå kvar där? frågade jag.
- Det gör inget. Jag tar hand om det imorgon, sa han och fortsatte att gå frammot.
När vi var framme vid bilen så gick Harry före mig så att han skulle hinna öppna dörren åt mig. Han var så himla underbar och omtänksam. Jag sa tack och hoppade in i bilen. Jag satte på mig mitt säkershetbälte medan Harry gick runt bilen för att sätta sig bakom ratten. När vi kom kom ut på vägen så såg jag i ögonvrån att han växlade blicken mellan mig och vägen hela tiden. Jag var lite rädd att han skulle råka köra av vägen så jag tog ett stadigt grepp om hadtaget på sidan av bilen.
- Ta det lungt. Jag kommer inte att krocka eller köra av vägen gullet, sa han och skrattade.
- Men du tittar ju knappt på vägen när du kör.
- Men det är ju inte mitt fel, det ät ju ditt. Sa han lungt.
- Vadå mitt fel? sa jag och tittade på honom.
- Jaa, det är ju ditt fel att du är så himla vacker så att jag inte kan hålla ögonen borta från dig, sa han och log.
- Aww, vad gullig du är. Sa jag och rodnade.
Han skrattde bara och tittade på mig en sista gång innan han fokuserade på vägen igen. Han satte på radion i bilen. Det var Miley Cyrus: Party in the USA. Han började sjunga med och efter ett litet tag började jag också sjunga med. Vi satt och sjöng alla låtar som kom på radion hela vägen hem. Det kändes som om det bara tog några minuter för att vi hade så kul på vägen hem. Vi sjöng, flamsade och skrattade massor. Han stannade utanför mitt hus och stängde av bilen.
- Jag hade jätte trevligt jag...Jag han inte säga något mer innan han tog handen bakom mitt huvud och kysste mig passionerat.
- Jag hade också det jätte trevligt, sa han och backade så att jag kunde se in i hans ögon. Hans underbara gröna ögon.
- Ehh...vill du följa med mig in? frågade jag lite tyst och kollade ner i sätet.
- Det skulle jag jätte gärna vilja göra, sa han och log ännu större.
Vi gick ut ur bilen och vi gick hand i hand till mitt hus. När vi var framme vid dörren stannade jag och kollade på honom.
- Vad är det? frågade han och tittade oroligt på mig.
- Jag måste bara varna dig medans jag kan. Om mina föräldrarär hemma så kommer dem antagligen börja fråga ut dig och mig. Dem är otroligt pinsamma, så jag vill bara säga förlåt för vad dem kommer att göra i förväg.
- Hahaha, ta det lungt. Alla föräldrar är så, sa han och log.
- Aja, jag varnade dig. Sa jag och tog tag i hans hand och gick in i huset.
När vi var inne i hallen tag jag av oss våra skor sedan gick vi in i vardagsrummet där mamma, pappa och Caroline satt och tittade på tv.
- Hej! sa jag och alla kollade på mig.
Jag märkte direkt att mamma och pappa kollade på Harry. Dem märkte också ganske snabbt att vi höll varandra i händerna. Jag såg på pappa att han var på vär att säga något så jag suckade och tänkte nu kommer det.
- Hej gumman! sa pappa och ställde sig upp.
- Hej sir! Det är jag som är Harry jag vet inte om Victoria har nämt mig, sa han och släppte min hand för att kunna skaka min pappas.
- Hej Harry! Kalla mig Lucas och tro mig Victoria har berättat om dig.
Jag tror att jag kommer sjuka igenom golvet just nu. Varför måste pappa alltid säga en massa pinsamma kommentarer hela tiden. Både pappa och Harry tittar på mig och flinar madans jag rodnar så jag blir röd som en tomat i ansiktet. 
- Det gör inget Victoria. Det är bara gulligt, säger Harry och tar sin arm runt min midja. 
- Hej! Det är jag som är Kathrin, Victorias mamma. Sa mamma och hälsade på mamma.
Efter några minuter började mamma och pappa berätta pinsamma minnen från när jag var liten och bodde i Sverige. Tillslut fick jag nog och tog tag i Harrys hand och drog med mig honom till mitt rum. När vi kom in i mitt rum så stängde jag dörren efter mig och Harry slängde sig i min säng. Jag gick fram till honom och satte mig på sängkanten bedvid honom. Han satte sig bredvid mig och la armen om mig.
- Jag gillar dina föräldrar. Dem är roliga och trevliga, sa han plötsligt.
- Roliga? Ja, det är väl en sak man kan vara oeniga om men dem verkar gilla dig också, sa jag och log.
- Tror du verkligen det?
- Ja, verkligen. Det tog säker en månad innan dem var så där trevliga mot min förra pojvän.
- Va bra då!
Helt plötsligt ställde sig Harry upp och gick till hörnet av mitt rum där min gitarr stod och lutade sig mot väggen. Han kollade på mig innan han tog upp den med en blick som sa "får jag?". Jag nickade bara och han tog upp en i sin famn och satte sig i sängen igen. Han satte ena handen på gitarrens hals och den andra över strängarna. Han drog fingrarna över strängarna fram och tillbaka. Han spelade en av deras låtar, det kunde jag märka dirrekt. När låten var slut kollade han på mig igen med en frågande blick.
- Vad?
- Kan inte du spela en låt för mig.
- Njahh, någon annan gång kanske.
- Snällaaaaa! sa han och drog ut på ordet.
- Jag lovar att du ska få höra någon annan dag.
- Okejdå, men jag kommer komma ihåg det bara så att du vet.
Han gick tillbaka till hörnet där gitarren stod och ställde den på sin plats igen. När han kom tillbaka till sägen la han sig ner och jag la mig ner i hans famn med mitt huvud på hand bröst. Han la armarna om mig och där låg vi bara och lyssnade på varandras andetag. Det var helt tyst. Men det var ingen pinsam tystnad, utan en skön tystnad.
- Ska vi sätta på en film? sa jag tyst och vred lite på mig så att jag kunde se hans underbara ansikte.
- Aa visst. Men vad ska vi se på?
- Vi kan väl se på "The Last Song".
Även fast att jag har sett på den minst 10 gånger så är den fortfarande lika bra. Jag gick fram till tv och stoppade in filmen i dvd-spelaren. Sedan tryckte jag på play och gick och la mig ner i Harrys famn igen.

Ett ganska efterlängtat kapitel antar jag. Vi är såå ledsna att det tog en sån lång tid för att det kom upp men här är det iaf. Förlåt för felstavningen, men jag orkar inte renskriva det idag. Får kolla på det lite nogare imorgon istället.

Nästa kapitel kommer komma upp om senast på söndag. Om jag orkar kommer det upp imorgon. Bara så att ni vet kommer det upp nya kapitel snabbare om vi får fler kommentarer. För då blir vi så glada och skriver mera.
Så KOMMENTERA!!!! ;)

Av: Rebecca & Sanna :)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jätte bra kapitel!!

2011-12-23 @ 21:19:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!