directioners

---

Medan vi satt och tittade på film så fick jag turen att sitta och hålla om Victoria hela tiden. Hon var sååå underbar. Jag ville inte att den här filmen skulle ta slut så jag var tvungen att släppa taget om henne. I slutet av filmen vart den ganske sorgligt och jag märkte att det rann ner en tår från hennes kind. Jag kollade på henne och så tog jag bort den med min tumme och kramade om henne ännu mer. Även fast att jag inte trodde att det var möjligt. Jag kände att mina ögonlock blev tyngre och tyngre för varje sekund. Victoria måste också ha varit trött eftersom att hon hade råkat somna i min famn. Jag kände att sömnen tog över och jag somnade.

- Victoria...ni måste vakna nu, hörde jag en tyst röst säga.

Jag öppnade ögonen och kollade upp. Det första jag såg var Harry som sov. Guuud va söt han va när han sov. Jag vred på mig och kollade mot dörröppningen där rösten kom ifrån. Där stod mamma med ett enormt flin i ansiktet.

- Vad? frågade jag med min trötta morgon röst.

- Du och Harry somnade igår kväll medans ni kollade på film och jag och pappa had inte lust att väcka er. Ni såg så söta ut tillsammans, så vi lät er sova. Men ni måste gå upp nu kklockan är redan 9 på morgonen.

- Varför väckte ni oss så sent. Jag har ju skola idag mamma, sa jag lite irriterat.

- Nej det har du inte. Jag ringde till skolan och sa att du inte mådde så bra så du är ledig idag, sa hon och log lite stolt.

- Okej! tack mamma. Vi kommer ner och äter frukost om en liten stund.

- Okej.

Jag hade nog världens bästa föräldrar i hela världshistorien. Att hon och pappa lät mig och Harry sova och låta mig ta ledigt en dag bara för att det. Jag ska nog inte klaga så mycket att dem inte låter mig göra saker något mer. Jag satte mig upp i sängen och gick till min garderob för att ta fram lite kläder. Eftersom att Harry fortfarande sover så behöver inte jag gå in i badrummet för att byta om. Jag tog av mig mina gamla kläder och satte på mig ett par jeans shorts och ett lila linne till. Sedan gich jag tillbaka till min säng för att väcka Harry. Jag satte mig ner på sängkanten och bara tittade på honom. Jag skulle säkert kunna sitta här och titta på honom hela dagen. Han var så snygg och bara otroligt underbar. Jag blir bara automatiskt glad av att få vara i hans närhet. Men jag kan ju inte bara sitta här och titta på honom hela dagen så jag började att försöka att väcka honom. Men inte ville han gå upp. Han låg bara och vred på sig och gjorde några morgonstön och sa att han inte ville gå upp.

- Om jag var du så skulle jag gå upp nu, sa jag med en busig röst.

- Okej, okej, okej! Jag är uppe, sa han och satte sig upp.

- Äntligen.

- Vänta...är det morgon? Har jag sovit här hela natten?

- Ja och ja. Mamma och pappa ville inte väcka oss igår när vi hade somnat så dem lät oss sova och så sa dem också till skolan att jag var sjuk så jag är ledig idag.

- Ojdå! Grabbarna måste ha undrat vart jag tog vägen igår då. Men va bra då kan du följa med mig hem till oss.

- Oss?

- Ja...vi har ett hus tillsammans bara några minuter här ifrån.

- Ehh...okej. Jag antar att jag kan följa med och träffa dem.

- Du behöver inte vara orolig. Du har ju redan träffat dem och tro mig dem gillar dig.

- Okej jag följer med då.

- Bra! Men jag är utsvulten så kan inte vi gå ut och äta frukost någonstans?

- Jag hade tänkt att vi skulle äta frukost här men det kan vi göra.

- Bra men jag ska bara hem och byta kläder sen åker vi.

- Okej!

Jag gjorde mig i ordning och sedan åkte vi hem till Harry så att han också kunde göra sig i ordning. Sedan åkte vi vidare till Starbucks Coffee och åt frukost. Jag tog en ost&skink macka med en caffe och Harry tog en tonfisks macka med en caffe. Vi satt säkert i en och en halvtimma och åt frukost. När vi var klara bestämmde vi oss för att gå tillbaka till bilen för att åa till grabbarnas hus. När vi kom ut på parkeringen så sog vi att det kom en massa paparazzis mot oss.

- Kom skynda dig in i bilen! sa Harry och tog min hand och nästan knuffade in mig i bilen. Jag satte stressigt på mig mitt säkerhetsbälte. Sen kom Harry in i andra sidan av bilen och körde där ifrån direkt.

- Förlåt men jag ville bara inte att dem skulle se oss tillsammans. För att om dem gjorde det så skulle dem bara fråga en massa frågor och börja följa efter dig också. Och det vill jag inte. Jag vill inte att du tror att jag skäms över dig, för det gör jag inte. Jag vill bara skydda dig och så vill jag också ha ett privatliv...så.

- Harry!

- Vad?

- Ta det lungt, andas i mellan. Och jag förstår, du behöver inte säga förlåt för något.

- Okej va bra, sa han bara och kollade ner i sätet.

- Ska vi åka då?

- Aa visst, sa han och startade bilen och körde ut från parkeringen.

Det tog bara 20 minuter sedan var vi framme. Det var ett jätte fint och stort hus. Jag kan nte fatta att han och hans kompisar bor här tillsammans. Det är ju helt otroligt. Vi gick ut ur bilen och gick mot huset. Men han stannade mig precis innan vi skulle gå in innanför dörren.

- Vad är det, är allting okej? frågade jag oroligt.

- Nej, allting är perfekt. Det är bara det att nu är det min tur att ursäkta för hur killarna kommer att bete sig nu när du är med.

- Hahaha...det är okej.

Harry kom emot mig och stäckte ut armarna. Jag tog det sista steget så stt vi stod och kramades. Vi stod säkert där och kramade varandra i ett par minuter innan dörren helt plötsligt öppnades och Louis huvud stack ut.

Åhhhh...nej! Såklart var Louis komma och förstöra vår lilla mysiga stund som vi hade.

- Tjenixen! Vad gör ni här ute och kramas kom in istället, sa Louis med ett flin i ansiktet.

- Ska vi? frågade jag och kollade på Victoria som såklart rodnade.

Hon nickade bara. Vi gick in i hallen och tog av oss våra ytterkläder och gick emot vardagsrummet där resten av killarna var. Jag tog hennes hand och jag tror att hon märkte att jag klämde hennes hand lite extra hårt. Jag var också såklart nervös. Men jag var inte nervös över att dem skulle gilla henne. För det visste jag redan att dem gjorde. Jag var nervös över hur pinsamt killarna skulle göra det för mig nu när vi var tillsammans.

---