Kapitel 11 - Dreams Come True

Victoria's Perspektiv:
Det här har nog varit den bästa dagen i hela mitt liv tänkte jag för mig själv när jag var på väg hemåt. Nu om pappa frågade om Harry igen och jag måste svara så vet jag i alla fall vad jag ska svara. Att jag har fått en ny pojkvän. Antagligen den bästa som finns i hela världen också.

Jag vaknade nästa morgon av min hemska väckarklocka väckte mig. Jag ville verkligen inte gå till skolan idag kände jag. Jag ville bara sova tills lunchtid och sedan så ville jag ringa till min underbara pojkvän och vara med honom. Men jag visste att jag var illa tvungen att dra min trötta och hängiga kropp upp ur sängen för att gå till helvetet. Som nu förtiden folk kallar för skola. För att jag skulle vakna till lite mera så gick jag in i duschen och ställde mig under dem hårda strålarna. När jag var klar gick jag ut för att leta upp lite kläder som jag kunde ha på mig. Sedan hasade jag mig vidare till mitt skrivbord som jag hade omvandlat till ett sminkbord och sminkade mig. Jag fortsatte ner till köket för att äta frukost. När jag hade gjort mig iordning så gick jag ut för att vänta på bussen. Medans jag väntade skickade jag iväg ett litet sms till Harry "Godmorgon gullunge, jag är på väg mot skolan nu men jag ringer dig senare när jag har slutat Xoxo". Jag såg att bussen kom närmare busshållsplatsen så jag stoppade ner min mobil i fickan igen och ställde mig vid vägkanten. När bussen stannde framför mig gick jag på. Det var bara jag som gick på vid den här busshållsplatsen. Så jag slapp att tränga mig in i bussen så snabbt som möjligt. Jag gick nästan längst bak  bussen och satte mig på en ledig plats. När jag hade satte mig så började bussen att åka igen men stannade bara några minuter senare. Jag såg att längst fram i bussen så gick Annie på.
- Annie kom och sätt dig här bredvid mig, ropade jag högt genom hela bussen och alla kollade på mig.
Hon kollade på mig med ett stort leendei ansiktet och började gå mot mig.
- Godmorgon Victoria! sa hon med en glad röst.
- Godmorgon! svarade jag glatt tillbaka.
- Så vad har du gjort i helgen då? frågade jag medans hon satte sig ner på den lediga platsen brevid mig.
- Ehh...Inget speciellt. Vi har bara haft middag med mina kusiner som var på besök hos oss, men dem åkte hem igår. Vad har du hittat på då? frågade hon nyfiket.
Jag visste inte om jag skulle berätta för Annie om att jag hade varit med One Direction på desas konsert och att jag hade blivi tillsammans med Harry Styles. ag funderade i några sekunder. Precis når jag skulle svara på plingad det till i min ficka. Jag tog upp mobilen och såg Harry's namn på displayen.
- Vem är Harry? frågade hon med ett flin i ansiktet.
- Ehh...det är liksom min pojkvän typ,sa jag och rodnade i ansiktet.
Det märkte hon såklart. Jag blev nästan lite förvånad att inte hela bussen märkte det. För alltid när jag rodnar blir jag lika röd som en tomat i ansiktet och då överdriver jag inte. Jag kände att jag inte hade något att dölja för Annie. Ävem fast att vi bara har känt varandra i några få dagar så kändes det som om vi var bästa kompisar. Så jag berättade allting för henne. Hur vi träffades, konserten och att vi blev tillsammans igår. Vi hade pratat om det nästan hela dagen. Hon var en otroligt bra lyssnare. Men jag tror också att hon blev extra uppmärksam eftersom att det handlade om Harry och One Direction. Efter sista lektionen sa vi hejdå. Hon skulle nämligen bli hämtad av sin mamma direkt efter skolan så jag fick åka hem med bussen ensam idag. När jag kom hem tog jag ett grönt äpple ur skålen som stod i hallen. Mamma hade fått för sig att vi från och med nu skulle ha en fruktskål i hallen. Det var trevligt och då kunde också alla gäster ta en frukt om dem ville ha. Varken  jag, Caroline eller pappa fattade varför det var så bra med den fick stå där i alla fall. Jag fortsatte upp för trappan och in i mitt rum. Det första jag gjorde var att slänga mig på sängen och drog upp min mobil för att ringa Harry. Jag behövde inte vänta i mer en ett par singnaler innan han svarade.
- Hej sötnos! Har du slutat nu? frågade han med den mest underbara rösten som fanns i hela världen.
- Aa, jag kom precis hem.
- Bra, för att jag har en överraskning till dig! sa han och man  kunde höra att han log medans han sa det.
- Vadå för överraskning? frågade jag lite otåligt.
- Du får se när du väl kommer.
- Okej då! sa jag och försökte låta lite sur.
- Bli inte sur gumman, sa han och skrattade lite.
- Aja, men när och vart ska vi träffas då?
- Jag kan komma till dig om ett litet tag. Jag måste bara fixa lite saker innan bara.
- Okej men vi ses då.
- Hejdå sweetie!
- Hejdå!
Jag la på och log. Undra vad överraskningen är? Jag har verkligen ingen aning. Jag gick in till badrummet för att göra mig i ordning så att jag var lite extra fin tills jag skulle få se min drömprins igen.



Vad tror mi det är för överraskning hon kommer få? Kommer hon gilla den? Kommentar gärna vad ni tror och tycker om novellen.
Ledsen för ett så litet och tråkigt kapitel. Men det blev lite som ett mellan kapitel. Jag vet att uppdateringen inte har varit den bästa heller men jag ska försöka att bättra mig. Men tro mig när jag säger att nästa kapitel kommer att bli såå mycket bättre.

Av: Rebecca & Sanna :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!